Vi gick ner till stranden på kvällen och åt fish and chips. Gjorde en brasa av drivved, och matrester.
Plötsligt uppenbarade sig den Nya Zeelandska frihetsgudinnan Hanna! Förutom att hon ska bli knarklangare,enligt Mischas folktro!? Så var hon ganska trevlig!?
Lev på hoppet!! Det gör jag! 
Jag och tre brudar tog båttaxi långt in i nationalparken, till en fantastisk sandstrand!
Med nån sorts metall i som gjorde att sanden glänste som guld!
För att komma ut med båten så blev vi bogserade av en traktor en bra bit medans vi satt i båten. Innovativ lösning ! Varför gör man så? Jo..
Ganska långgrunt, plus en skillnad mellan ebb och flod på fyra meter.
Vi tog en liten promenad tillbaka på ca 1,5 mil. Det kanske inte låter långt men det var väldigt uppför!! Så det tog en tre och en halv timme. Vi dog nästan! Men det var ingen fara för att Kjerstin, narkossjuksköterska från Trollhättan var med!
Vi var helt slut när vi stapplade in för att köpa pizza! Dessutom mördande hungriga! Det syntes nog att vi inte var att leka med, för vi behövde inte vänta på maten så länge. Det var den goaste vedugnsbakade pizzan jag har ätit! En blev änna lite religiös
Nu blir det skärmflygning en sväng!
Vi blev bogserade upp till ca 1000 meter av ett litet plan sen drakflög vi fri som fågeln!
Läskigt härligt!
Är det detta som kallas för att bli ”taggad” !!?
En del ställen är trevligare än andra!
Vi gick till Pannkaksklipporna ikväll. Men inte så mycket som några plättar fick vi! Varför heter det så då?
Fast det var vackert ändå!! Förresten så fanns det bananer med choklad att grilla när vi kom hem igen!
Den mycket ovanliga och skygga nationalsymbolen Kiwifågeln, dök upp helt plötsligt vid våra tält ikväll ! Vår Guide Dion blev så till sig att han sprang efter den och tvärföll över en tältpinne! Han har i alla år velat få se en Kiwifågel men inte lyckats! Jag var o borsta tänderna och missade detta. Senare på natten gick jag och ett par tjejer och lyste in i buskarna, men Kiwifågeln hade gått hem för att sova då.
Där regnskogen slutar, börjar bergen! Vilken grej, helt unikt faktiskt! Känns helt surrealistiskt
Vi vandrade i fyra timmar, först i dalen med stenar stora som hus som kan ramla ner på oss!
. Fast det gjorde det aldrig, inte vad jag märkte iallafall!
Sen på med enorma broddar på kängorna, stapplade vidare upp på glaciären i ett ordentligt led efter guiden Chris! Aktade oss för olika saker hela tiden. Det knakade o brakade ibland men det var glaciären och inte jag! Det lät som åska när det lossnade isblock framför ögonen på oss! Det är farligt att vela omkring här uppe! För en tid sen var det några Japaner gick innanför avspärrningarna, för att ta kort på överhängande is. Då lossnade det och dom dog av plötslig huvudvärk tyvärr. Några andra blev bortförda av floden med smältvatten från glaciären, när dom försökte korsa den i förra veckan. Drunknade. Fast den var grund så är den ruskigt kraftfull. Ungefär som att jag är stark fast jag är kort, ha,ha!
Det var fantastiskt vackert!! Nästan som hemma i Höga backen i Hjortmosseparken vad synd att jag glömde ta med mig miniskidorna på vandringen!
mariadownunder
